Städa och jobba samma vecka – hur skulle det gå till!?

Vad är viktigast? Städa eller skaffa jobb? Jag ägnade mig inte åt mitt städuppdrag från förra kbt-sessionen den här veckan eftersom jag var tvungen att bli klar med en omgjord bidragsansökan väldigt snart (så föreningen får pengar till en framtida lön för mig!). Självklart tyckte jag det var en rationell förklaring och en vettig prioritering. Det tyckte inte terapeuten.

Att skjuta upp städning (ytterligare en gång) passar in i mitt undvikandemönster enligt honom. Jag som tyckte jag var så himla duktig när jag lyckades undvika att undvika ansökningsskrivandet (till slut, efter två veckors motstånd!) – och kommit över den gigantiska starttröskeln!

Visst fattar jag och håller väl med, till stora delar. Jag hade ju faktiskt kunna ägna mig åt skrivande 40 timmar (den arbetsuppgiften ingår i praktikjobbet!) och därmed ha fritiden kvar till städuppdraget.

Utpumpad

Det är inte så väldigt många som tycker det är omöjligt att städa hemma samma vecka som de måste skriva en ansökan på jobbet! Jag inser det orimliga… Men, men… Jobbsituationen är fullständigt ny och jag är helt utpumpad när jag kommer hem. Fattar inte riktigt heller hur jag ska fixa att handla och tvätta de veckor jag jobbar… (Det vill säga alla veckor!) Att vara trött är också en del i undvikandemönstret svarade terapeuten på den invändningen.

Slutsatsen är nog ändå att han har en större och viktigare poäng än vad jag har… Att organisera papper och prylar är en orimligt stor sak för mig. Något som hängt över mitt huvud i alla år.

Smuts och dammsugning fixar jag några centimeter bättre, det är inte samma sak. Jag flyttar och slår ihop högarna, stuvar undan dem när jag får besök, och dammsuger runt dem då och då, när dammråttorna blivit för många. Det händer alltför sällan men det är ändå väldigt mycket bättre än aldrig-nivån som gäller för organisering.

Hålla handen?

Kbt-Lasse sa att nästa steg är att han kommer med hem – till rätt miljö för problemet – om jag inte fixar ”pryl- och pappersorganiseringsuppdraget”. Det kändes som ett fullständigt absurt förslag. Så knäpp är jag väl inte? Men efter några minuter såg jag det rimliga. Har jag inte fixat organisering på långt över tio år(!?) så är det svårt att plötsligt ta tag i detta oöverstigliga berg. Detta trots att vi rotat och benat och försökt begränsa uppdraget i veckor nu. ”Bara högen i soffan” – till att börja med!

Undrar om det har en annan sida också? Det blir privat på ett annat sätt om han kommer hem… Då kan jag inte dölja mina egenheter bakom ord och förklaringar. Det blir verkligt. Det här känns riktigt, riktigt jobbigt.

Nu har jag bestämt mig för att offra lördagen för att ta tag i mitt liv… Alltså städ-, plock- och släng-uppdraget (som jag fortfarande inte vet hur jag ska benämna?). Känns som ett mycket bra beslut.

Vill sitta på kontoret åtta timmar – eller?

Annat som kom upp under kbt-session elva; Om jag verkligen vill jobba med min stress i arbetssituationer borde jag dels skapa mig en trivsam och bra arbetsplats och dels försiktigt öka min närvaro på kontoret. Jag vet att jag trivs bäst om jag får ”krypa undan” lite och inte sitta med ryggen mot dörren, som det blivit nu på min tillfälliga plats (som eventuellt kan bli mer långvarig).

Veckouppdrag

Förutom att ta tag i stökhögen hemma ytterligare en gång, skulle jag undersöka om det går att flytta skrivbordet på kontoret så jag kan påbörja processen där jag tillbringar längre och längre del av arbetstiden där. Jag vill ju verkligen kunna sitta mina åtta timmar på kontoret. Det skulle vara bra att skilja på arbete och fritid på det sättet och inte jobba hemma varje dag.

Den sista delen av uppdraget är avklarat. Jag frågade så fort jag kom till kontoret. En tyckte att jag skulle vänta tills den sjukskrivne – vars plats jag lånar – kanske(!) kommer tillbaka i juni. Den andre arbetskamraten tyckte jag kunde ta upp saken på måndagsmötet. Saken är den att skrivbordsskivan sitter spikad(!) i väggen och dessutom är längre än vad det lilla rummet är brett, så om jag ska få som jag vill behövs ett helt nytt skrivbord… Lite mycket begärt för några veckors praktik kanske? (Men detta är kanske min dåliga självkänsla som talar. Vet ej hur tuff jag ska vara. Ett annat litet problem jag har.)

_{Bilden kommer från oimax på Flickr och ligger under cc-licens.}