Curt Nyström: Personlig utveckling för ökad delaktighet

Rehab-veckan. Föreläsning 5 november 2008.

Personlig utveckling
Curt Nyström

Curt Nyström. Behandlat depression inom öppenvården. Hjälpt till på Delta-projektet (Hisingen?) Chefsöverläkare.

Hur kan två pers m samma sjukdom så olika resultat? Förloppet i en rehabilitering.

Personlighet bestämmer förloppet.

Uppmärksamma personlighetens betydelse.

Gott liv. Ökad delaktighet.

Objektsrelationsteorin. Resa födelse – servicehuset.

Övning. Känslor. Sympati.

Börjar ”mampaklump”. Inga gränser mellan egen kropp o mamma/pappa.

Utforskande resa. Mina armar/ben. Ca 5 mån.

Kraft som driver utveckling. Stark kraft. ”Kan själv!” ”Dumma mamma”.

Närmande. Normal ledsenhet. Närhet.

Allt – inget. Antingen – eller. Svart – vitt.

Övning – närmande. 1-3 år.

Barnet slår sig. Kryper upp i knät. Tröst.

Övning – närmande. Tonåring.

Komplimang. Måste tagga upp sig för att våga gå utanför dörren. Föräldrarna är tappade bakom en vagn.

Hur stort svinn är det på tonåringar? Sällan de inte kommer hem.

Kanske vill prata när tonåringen kommer hem halv fyra.

Allt – inget. Osv.

Trassel med utvecklingsprocessem. Besvärlig unge. ”Ska sälja dig på Epa!”

Tappar tilliten tll sin förmåga. ”Kan själv”.

Eller problem m närmande. ”Kränkning” – får neg. konsekvens för tilliten.

Psykiska försvar. Barndomens försvar/strategier finns kvar. Men vi samlar fler under livet.

Personlighetsstörning. Förhindrad – eller försenad – i sin utveckling. Pratar för försenad!

Sius. Särskild introduktion o utvecklingsstöd. Följer med på bussen till nya jobbet. Efter varit arb.lös länge.

Försvarsmekanismer. Ca 50 jourhavande.

Mest mogen/funktionell nivå.

Hög adaptiv nivå

— Antecipation. Framförhållning. (Tonåringen har fribrev.)
— Anknytning.
— Altruism. Eller ”sund egoism”. Bry sig om sig själv och andra. Efter 20-30 år. ”När får jag tillbaka?” Glömma bort sig själv till förmån för andra. Och tvärt om! Balans!
— Humor. ”Bubbla kraften tillbaka.” Källa till kraft.

— Rättfamhet. Säga rätt sak, till rätt person, i rätt sammanhang. Hur lätt är det?

— Självreflektion? Kan träna upp.
— Sublimering. Man kan ej få allt. Men bli glad ändå. Styr in i annan riktning. Arb.lös – vill bli flygkapten.   
— underteyckande. Kanske ej säga allt man tycker till chefen. Portionera på rätt sätt. Lagom mängd känslor.
Bukett mogna strategier.

Gå ner i verktygslådan.  nästa nivå.

Hämningsnivå

— Förskjutning.
Sparka gräsklipparen. Prata med kompis, viktig sak, men fel person. Säger rätt sak till fel person.

— Dissociation.
Jobbig känsla kan bli känsel. Tex värk.

— Intellekualisering.
Kan flytta upp känslan till hjärnan/intellektet. Svårt att sörja m hjärnan tex.

— Affektisolering.
— Reaktionsbildning.
Arg blir ledsen/glad istället. Ledsen blir arg. Kan reagera tvärtom.

— Bortträngning.

— Annulering.
Tar tillbaka. Svårt att veta vilket budskap som faller.

— Evasion/undvikande.

Stannar hemma från jobbet om d känns jobbigt.

Undvikandebteende – lömskt forsvar. Blodflödet ökar i ångestomradet i hjärnan.

Tränas undvikande bort ökar blodflödet oberoende av metoden.

Stöd och krav. Balans! Bryta ben? Sätta
gips på i månader och år. Ingen bra lösning.

Lätt verklighetsförvrängning

(Fortsätter ner i åldrarna)

— Nedvärdering.

— Idealisering. 
— Omnipotens.

– Förnekande

— Förnekande.
(Vad ska man då jobba med?)

— Projektion.

Exportera. Lägg hos andra. Det som inte fungerar. Förlust – har inget att jobba med.

Försök till lösning. Tala grundligt om känslorna. Finns det fler? Du?

— Rationalisering.
Bortförklaring.

Långt ner i åldrarna. Men ligger kvar i verktygslådan.

Uttalad verklighetsförvrängning

— Autistiska fantasier
(Psykoser tex)

— Projektiv identifikation.

Vill inte beratta. Bjuda in till att ge berättelse.

— Splitting av själv- och objektrepresentation.

Svart eller vitt. Ser enbart en sida. Begränsar möjligheten till dialog.

Agerandenivå

— Utagerande.

Slänger saker. Orden räcker inte till.

— Apatisk inatvandhet.
— Hjälpavvisande klagomål.

”Jag får ju ingen hjälp”. Hittar bortförklaringar/avvisningar till förslag.

Uppleva bot som hot. Vad ska jag då klara av?

Undersökning av pat m kronisk smärta.

— Passiv aggressivitet.

Jag vägrar. Stoppar ner pappren i byrålådan. Men visar det inte. ”lycka till”.

Samma punkter

– Gigantisk utvecklingspotential även i organisationer.

Punkt 3

Låsningar.

Def av kris?

– Hot mot grundläggande behov eller väcker starka begär.

– Stressnivån höjs.

– Ej löst. Stressnivån kvar. Lyssnar ej på diskreta signaler.

– Besvarande förnimmelser. Hjärta, mage, annat.
Organen e friska.

– Kan bli sjuk av långvarig stress.

– Det är – individens reaktion – på ett allvarligt problem som han inte kan hantera som utgör krisen.
Individuell reaktion.

Det finns ngn sorts adresslapp.


Normal kris- el sorgereaktion

– Reaktion kommer inom 14 dar.
– reaktionen e forandrlig.
– blir återställd.

Patologisk kris

– Psyk. sjukdom. Egentl. depression (oförmåga att sörja). Paniksyndrom. GAD.

80 % tar sig igenom kriser. 20% här sårbarhet.


Viktiga livsområden

– förflyttning
– oberoende, kroppen ser bra ut.
– orientering. Reflexion.
– hemliv. Disk. Tvätt. Uppfostra barn. Rekreation. Motionera.
– konsument
– sociala relationer.
>> Försörjning. (inte så svårt att arbeta ett par timmar om ovanstående fungerar)

Icf (vad?)

10 koppar kaffe kan ge samma symptom som ångest.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s