Kategoriarkiv: stress

Kvällsinspiration

Och NU – sent på kvällen – kommer inspirationen och energin. Den har varit som bortblåst hela dan. Har närmast varit deppig i dag. Varför, varför, varför kommer den NU? Det är ju läggdags när som helst för 17!

Jo, jag vet varför. På jobbet SKA jag prestera jobb. På fritiden SKA jag prestera fritidsaktiviteter (eller något som jag mår bra av i alla fall). Krav, krav, krav! Det blir mycket enklare när jag inte ”måste” prestera något. Alltså vid läggdags.

Vad sägs om den egentillverkade kökspsykologiska förklaringen?

Bottenlös icke-motivation

Vansinnig stress. Mår en aning mindre värdelöst efter att ha kommit upp i tid, tagit en lång cykeltur och för en gångs skull inte kommit försent till jobbet…

Tänkte skriva ett inlägg om senaste mötet med coachen i måndags och hur vi pratade om veckoschema, ”det är bara en tanke” samt en lånad CD med övningar i medveten närvaro. Men det har jag ju inte gjort. Stress, stress, stress.

Huvudtanken under den träffen var dock att saker går åt helvete – som vanligt. Jag har en massa bra planer och börjar på dem, märker att de fungerar, men slutför inte. Fortsätter inte. Det kändes som om coachen höll med om att jag var nåt specialfall, vilket väl inte var exakt det jag ville höra, men ändå misstänkt.

Icke-motivationen är så bottenlös ibland. Den kommer alltid tillbaka. Detta trots att jag har metoder som jag vet funkar. Jag använder metoderna, men spårar alltid ur. Det rinner ut i sanden…

Vi pratade om att ta sig tid till även roliga saker (schemalägga?), inte bara jobb och åtaganden. Jag vill ju göra kreativa saker; leka med foto, film, musik och sånt kul. Det är väldigt sällan jag tar mig tid till sånt. Det finns med i pusslet på något sätt.

Nån som märkte hur jag kom förbi och lurade min egen stress där? Jag skrev att jag tänkte skriva om bla, bla och bla. Sedan skrev jag om ämnet lite. Alltså kan den stresspunkten avskrivas. (Men jag skulle vilja skriva mycket mer så klart.)

Ska jag sätta ett ord på detta så handlar det om självkänsla. Det är ju bara jag. Varför skulle jag anstränga mig…

Livet ska vara så här just nu

Cirka 90% av vårt lidande kommer från att vi tänker ”jag vill inte vara här”.

Just nu ska livet vara så här. Du är här. Här och nu. Det är så det ska vara. Så är det just nu. Hur mycket du än önskar det vore annorlunda så blir det inte annorlunda. Inte just nu.

Här vill jag snabbt påpeka att detta inte ska förväxlas med passivitet. Gillar du inte läget så försöka ändra på det. Men just nu är verkligheten verkligheten. Det hjälper inte att du får dig själv att må dåligt genom att tänka att det borde vara annorlunda.

Från en föreläsning med Anette Utterbäck.

Dela upp dagen

Just nu försöker jag dela upp dagens uppgifter i 25-minuterspass för att motverka stressen som byggts upp.

Verkar funka hittills!

Få det gjort! – Läsa böcker?

Kommer boken ”Få det gjort” – som jag fick i brevlådan idag – att hjälpa mig läsa klart de fjorton må bra- och självhjälpsböcker som jag redan påbörjat?

Är detta nån sorts ironi? Lite kul på nåt sjukt sätt är det.

Genom att gå ut med denna pinsamhet hoppas jag nu tvinga mig själv att ta tag i detta problem. Det är en viktig sida av mitt stress- och depproblem.

Ok, jag får väl med en gång nyansera grejen. Givetvis finns det en hög böcker som jag avslutat också. Och ett par av de oavslutade har jag avsiktligt lagt åt sidan. Jag tyckte de var dåliga. Men ändå… De flesta av böckerna är sådana som jag vill läsa klart!

Det är en bild av depressionsproblematiken. Vet jag att jag mår bra av det blir det mycket svårare att genomföra!

Få saker gjort! – GTD

Ska försöka dokumentera detta i min smått bortglömda ”må bra-blogg”. Har nu hunnit med två besök hos min ”personlige coach” (annat ord för psykolog). Det var ett år sedan sist. Nu handlar det om min fallenhet för att ”trilla dit” i deppsvackor och blockeringar samt nedprioritera privata sociala aktivititeter. Han tog upp GTD-metoden (Getting Things Done – Att få saker gjort).

Nu har jag ju redan kommit så långt i min personliga utveckling så jag insett att jag behöver något sådant stöd som motvikt mot mina oorganiserade stresstendenser. Jag har alltså provat och försökt – och halkar ändå dit. I deppsvackorna orkar jag inte stå emot. Eller kommer inte ihåg att påminna mig själv, eller vad som nu är problemet.

Nu har jag bestämt mig för att försöka igen, med externt stöd.

Steg ett är klart: Inboxen är rensad. Det som låg där är inlagt i kalender eller i fack som ”next” eller someday. Jag hade redan GTDinbox kopplat till mitt Gmail-konto. Jag har väl förberett mig för ett riktigt försök, kanske man kan säga.

Mål två är också klart; att ta ett steg på det sociala området. Jag prioriterar ständigt jobbsaker på bekostnad av privata sociala aktiviteter. På söndag sticker jag på teatersport med vänner!

Åsså var jag där igen

Himla tur jag inte har nåt socialt liv. Sitter nu på kvällen och skriver utvärdering, det jag lyckades undvika på kontoret 9-17 idag. Faktum är att jag har lyckats undvika det dygnet runt i en vecka eller så nu.

Blir den inte gjord har jag inget jobb efter nyår, så det är viktigt. Väldigt viktigt för mig. Därför blir det jobbigt. Extra jobbigt. Perfektionism, ångest och stress i en skön blandning.

Blir fruktansvärt ledsen på mig själv. Å trött. Å lessen. Å vansinnigt trött.

Men jag har varit med förr. Det blir gjort till slut. I sista sekund.